Arvsrätt är ett samlingsbegrepp för vad som gäller för kvarlåtenskapen då en person dör. Det är en del av en lag som kallas ärvdabalken som i detalj beskriver vem som har rätt att ärva.
Det finns lagar och regler för rätten att ärva sin släkt eller sina vänner, utöver det som testamenterats. Det är nämligen så att en del av en persons arv måste enligt lag gå till bröstarvingar även om personens testamente säger något annat. Detta för att skydda individen och i försök att skapa rättvisa.
En person kan alltså inte utesluta en bröstarvinge ur sitt testamente hur mycket de än skulle vilja på grund av de lagar som arvsrätten reglerar.
Ett exempel på en sådan reglering är:
Ponera att en kvinna och en man lever ihop och har två barn. Om till exempel maken dör så ärver kvinnan allt av sin make i detta exempel.
Barnen ärver sin pappa först då även kvinnan avlidit. Då ärver barnen allt.
Men, har makarna barn med andra partners från tidigare relationer så är regeln en annan. De barnen kallas i detta sammanhang för särkullbarn.
Särkullbarn
För att inte riskera att ett barn blir utan arv så ärver det barn vars förälder gått bort automatiskt sin del av arvet. Här går alltså inte hela kvarlåtenskapen till den gifte partnern, eftersom den inte har några blodsband med den avlidnes barn och det barnets arvsrätt behöver skyddas.
Detta kan regleras med ett inbördes testamente där man garanterar att den överlevande partnern sitter kvar i boet så länge hen lever.
Också detta är reglerat i arvsrätten.
Sambolagen
Ett annat exempel som täcks av arvsrätt är sambolagen. Här förklarar arvsrätten att partners inte har automatisk arvsrätt utan det behöver regleras av ett ömsesidigt testamente. Om inget testamente finns så ärver bröstarvingarna i stället henne eller honom, enlig ordningen angiven ovan.
Den rätt varje person har att ärva sina släktingar regleras alltså i det som kallas arvsrätt.
Begrepp inom arvsrätt
- Bröstarvinge – en släkting via blodsband i ordningen: barn, föräldrar, syskon, syskonbarn och några led till om alla nämnda saknas. En bröstarvinge har alltid rätt till sin del av arvet men kan behöva kräva jämkning, ifall ett testamente finns som uteslutit henne eller honom.
- Laglott – den del av arvet som regleras via lagen
- Testamente – En rättshandling som ska upprättas skriftligen och bevittnas av två icke inblandade personer (alltså inga i testamentet nämnda arvingar)
- Allmänna arvsfonden – Om inga bröstarvingar finns och inget testamente så tillfaller arvet allmänna arvsfonden. De delar sedan ut pengar till projekt som, enligt stadgarna, har till ändamål att främjaverksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, unga, äldre och funktionsvarierade personer.
- Särkullbarn – Då det i ett äktenskap finns barn som endera (eller båda) maken inte är förälder till kallas barnet för särkullbarn.
- Bouppteckning – En förteckning på den avlidnes skulder och tillgångar och som används som underlag vid arvskifte. Den ska vara klar inom tre månader efter dödsfallet.
- Dödsbo – Den avlidnes egendom innan arvet är reglerat
Det finns en del begrepp till som kan kännas ovanliga men dessa är de vanligaste. De nämns framför allt i samband med dödsfall och arv, och regleras alltså av arvsrätten och ärvdabalken.
Det finns en uppsjö av jurister som kan detta som rinnande vatten så det är en god idé att ta hjälp av en jurist om det finns minsta oklarhet eller mycket kvarlåtenskap att hantera då en närstående gått bort.