Spara

Premieobligationer

premieobligationer

Så kallade premieobligationer är en ganska okänd sparande- och investeringsform, som dock funnits i Sverige i många år, och som med jämna mellanrum brukar uppmärksammas av t.ex. media och så vidare. Men hur funkar egentligen premieobligationer? Och bör man överväga att investera i dem? Detta tänkte vi försöka oss på att reda ut åt dig!

Hur funkar en premieobligation?

En premieobligation är en sparform som ger dig ränta på dina sparade pengar, men som även ger dig möjligheten att vinna pengar, eftersom alla som har premieobligationer deltar i en utlottning av pengar, där man kan vinna en miljon, helt skattefritt! Exakt hur många gånger per år man har möjlighet att vinna varierar något, men i regel brukar det röra sig om 2-6 gånger om året. Det finns även ett sätt att vara garanterad en viss vinst, dock inte en miljon, och det är att köpa ett visst antal premieobligationer, t.ex. 10 eller 50 stycken. Det är svenska staten som ställer ut premieobligationer.

När alla dragningarna för lotteriet för premieobligationer gjorts, får du tillbaka pengarna du betalade för din premieobligation. Man riskerar därför inte att riskera allt när man skaffar premieobligationer.

Andra fördelar med premieobligationer

Man behöver inte själv hålla koll på de dragningar som görs för premieobligationer, begära vinster om man vinner, och så vidare, eftersom varje premieobligation du har registreras på ditt värdepapperskonto. All bevakning och liknande sköts därför automatiskt. Du måste dock ha ett värdepapperskonto för att komma igång. Detta kan du dock öppna kostnadsfritt, antingen via en bank eller fondkommissionär.


Nackdelar med premieobligationer

Man kan endast skaffa premieobligationer 2 gånger om året, under 2 veckor per gång. Man kan vidare endast göra detta via vissa specifika återförsäljare, så premieobligationer är inte alls lika lättillgängliga som en del andra sparande- och investeringsformer.

Under senare år har även många branschorganisationer, media och liknande granskat premieobligationerna, och kommit fram till att de ofta är en förlustaffär, eftersom man inte investerar de pengar man lägger på premieobligationer på annat. Dessutom är chanserna att man vinner miljonen mycket små.

Vad är obligationer?

Du kanske har hört ordet obligation någon gång, men inte vetat vad det betyder. Att veta vad det är för något, och vilka möjligheter som finns gällande obligationer kan vara till fördel.

En obligation är ett slags lån. Det kan vara ett lån som tas av antingen ett företag, bostadsinstitut, finansbolag, en kommun eller själva staten. De emitterar dessa skulder, och investerare är välkomna att köpa. Oftast är det stora investerare, som stora institutionella placerare, fondförvaltare, försäkringsbolag som köper obligationer, då summorna vanligtvis är stora. Det finns dock undantag. Bland annat finns privatobligationer, nollkupongare, premieobligationer riktade mot småsparare, och aktieindexobligationer. Vad dessa betyder kommer vi komma in på.

Olika löptid

Obligationer kan ges ut med olika löptid. Det vill säga hur länge lånet är tänkt att ligga ute innan det betalas tillbaka. Obligationer utfärdade av staten, som har en löptid på längre än ett år, kallas statsobligationer. I samband med dessa delas ofta ut en regelbunden utdelning, även kallad kupongränta, varje år ända fram tills obligationen löses ut.

En obligation utfärdad av staten med en löptid som är kortare än ett år kallas statsskuldväxel. De kallas även nollkupongare, då det inte delas ut någon kupongränta. Räntan på statsskuldväxlar med en löptid på tre månader brukar sägas vara den riskfria räntan. Anledningen till detta är att det sägs att ett land inte kan gå i konkurs, och att tre månader är för kort tid för att inflationen ska hinna ha någon betydande påverkan. Den riskfria räntan kan användas när man exempelvis räknar ut alternativkostnad. Detta är egentligen extremt viktigt att ha koll på, då det bör ligga till grund för alla finansiella beslut.

Som sagt kan även företag och vissa andra aktörer utfärda obligationer som ett finansieringsalternativ. Principen är densamma.

Pris på obligationer

Priserna på obligationer sägs utgöra den långa och korta räntan. Den korta räntan är baserad på penningmarknaden, vilken utgörs av statsskuldväxlar. Och den långa räntan är baserad på statsobligationer på obligationsmarknaden. Penningmarknaden och obligationsmarknaden tillhör kreditmarknaden, vilken även kallas räntemarknaden. När osäkerheten kring statsfinanserna ökar, tenderar priserna på obligationer att minska, då säljtrycket på dessa obligationer ökar. Det handlar om enkelt utbud och efterfrågan. Då kupongräntan är oförändrad för statsobligationer, blir den större i jämförelse med priset. Därmed ger obligationerna högre avkastning. På statsskuldväxlar förekommer ett fast inlösenpris. Så om priset för statsskuldväxeln sjunker, innebär det en högre avkastning.

När räntorna stiger, faller också börsen. Anledningen till detta är att det då blir något mer attraktivt att investera i obligationer i jämförelse med aktier. Dessutom blir räntekostnaderna dyrare för företagen, vilket drar ned deras resultat.

Nominell ränta

Kostnaden för lån för privatpersoner och företag baseras på något som kallas nominell ränta. Den nominella räntan baseras på tre delar. Dels räknas inflationen in i denna ränta. Rationella investerare vill ha kompensation i sin avkastning för minskningen av värdet på deras pengar. Den andra delen av den nominella räntan är den riskfria reala räntan, vilken är en inflationsjusterad ränta utan risk. Och den tredje aspekten är en riskpremie. Den räknas i Europa ut genom att jämföra landets ränta för en statsobligation med Tysklands.

Numera finns som sagt fler alternativ för småsparare att utnyttja obligationer. Det finns bland annat nollkupongare för ner till tiotusen kronor. Det finns också premieobligationer och aktieindexobligationer.