Ett kort svar på frågan om vad en löneutmätning är lyder som följer: det är ett beslut att din arbetsgivare ska göra avdrag och redovisa en del av din lön till Kronofogdemyndigheten. Svaret är kort men vägen från en obetald faktura till att beslutet verkställs är relativt lång.
En person som inte betalar en skuld (gäldenär) får först påminnelser från den som vill ha betalt (borgenär). Om inget händer går ärendet till ett inkassoföretag som försöker driva in skulden. Om inkassoföretaget misslyckas och betalningen fortsatt uteblir så kan borgenären ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Det är en statlig myndighet som med tvingande metoder, så kallad indrivning, kräver in skulden åt den sökande.
Beslut om löneutmätning
En form av indrivning är löneutmätning. Förfarandet är domstolsliknande och ger dig möjlighet att till exempel överklaga beslutet. Kronofogden startar först en utredning för att se om du kan betala via avdrag på din inkomst. De meddelar via brev att utredningen startat och du får två veckor på dig att redogöra för dina inkomster och utgifter. Svarar du inte så kan de ändå ta beslut om löneutmätning med anledning av det de känner till gällande din ekonomi. Det kan svida rejält i plånboken om du inte svarat och dina utgifter är mycket större än de Kronofogden räknar med. De kan inte kontrollera allt som gäller för just dig. Har du en skuld på 25 000 kr kan det bli flera månader med skral kassa.
Vad är ”lön”?
Så dimper brevet om beslutet ned i brevlådan och löneutmätningen är ett faktum. Beloppet som dras av beror på dina utgifter och om du har barn. Är du gift eller sambo tas partnerns inkomster och utgifter med i beräkningen. Strävan är att du ska ha pengar kvar att betala bostadskostnad och vanliga hushållskostnader. Du kan få tillägg för resor i arbetet, sjukdom med mera. Med lön avses även livränta, pension och andra liknande ersättningar. Lön är också den del av traktamenten och av ersättning för resa med egen bil i tjänsten som är skattepliktig. Pengarna som kommer in fördelas så att skulder för underhållsbidrag får pengar först, sedan skatteskulder, underhållsstöd och böter. Till sist går de till övriga skulder såsom inkassobolag.
Ett räkneexempel
Kronofogden skickar med en redogörelse för hur de räknat ut ditt förbehållsbelopp (summan du får behålla efter avdrag). Det kan för en pensionär se ut så här:
Inkomster och kostnader
Familjeförhållanden: Ensamstående
Inkomstkälla: Pensionsmyndigheten
Inkomst per månad: + 15 438
Skatt:- 2985
Sidoinkomst: + 2221
Skatt: – 333
Total inkomst efter skatt: + 14 341
Bostadskostnad per månad: 4000
Beräkning av förbehållsbelopp
Normalbelopp är det som anses täcka alla vanliga levnadskostnader och dess storlek beslutas det om varje år.
Normalbelopp: + 5016
Bostadskostnad: + 4000
Sjukdomskostnad per månad: + 292
Sidoinkomst: – 2221
Skatt: + 333
Förbehållsbelopp: + 7420
Utmätningsbart belopp
Inkomst: + 15 438
Skatt: – 2985
Förbehållsbelopp: – 7420
Utmätningsbart belopp: 5033
Viktigt att kontrollera
Vi tänker oss att pensionären i räkneexemplet ovan inte har skickat in sina uppgifter om utgifter. Det som återstår efter löneutmätningen är 9308 kr. Kronofogden har som utgifter uppskattat bostadskostnad till 4000 kr och sjukdomskostnad 292 kr. Det är mycket lågt räknat och i realiteten har kanske pensionären ett eget hus med kostnader för vatten- och avlopp, elektricitet, sophantering, vägavgift, sotning med mera. Det är alla kostnader som räknas som utgifter. Även amortering och räntor på bostadslån får tas upp. Bostadskostnaderna kanske i själva verket uppgår till 7 500 kr. Det blir 1808 kr kvar av 9308 och räcker inte ens till mat som enligt Konsumentverket (2020) kostar 2490 kr i månaden för en vuxen 61-74 år. Detta gör att det blir viktigt att verkligen se över sina inkomster och utgifter innan ett beslut om löneutmätning tas.
Det går dock att begära ändring av beslutet och du kan när som helst under pågående löneutmätning överklaga det.